Visste du att det nu hundraåriga Åbolands sång- och musikförbund under sina första årtionden bestod den åboländska skärgården med så kallade reselärare som åkte omkring och samlade bygdernas ungdomar till kör- och orkesterövningar för att göra sångfesterna som ordnades runtom i Åboland allt festligare och njutbarare både för de musicerande ungdomarna och publiken?
Om detta och mycket mer kan du läsa i historiken Åbolands sång- och musikförbund 1922–2022, som utkom till 100-årsjubileet, av förekommen anledning – corona – framskjutet till mars 2023. Men försenade blev jubileumstilldragelserna egentligen inte: även om det var i september 1922 som Åbolands ungdomsförbund beslöt bilda ett sång- och musikförbund, så konstituerade sig ÅSMF i juni 1923.
Den nya historiken är den fjärde i ordningen; varje kvartssekel har fått sin. Därför ligger fokus på de senaste tjugofem åren i förbundets historia trots att den är dess hundraårshistorik. Det historiska perspektivet ger emellertid boken dess upplägg – inledningsvis ger den en bild av det (musik)samhälle där förbundet föddes, avslutningsvis av det vi lever i nu.
Upplägg samlar de olika kapitlen temavis. I bokens första del, ÅSMF i historien, berättas om de ovan nämnda reselärarna, företeelsen som inte fått tillbörlig uppmärksamhet i de tidigare historikerna. Det sista 'historiska' kapitlet berättar om den förändring förbundet genomgick under 1990-talet. Det skulle inte längre vara bara sångfester – musicerandet skulle få större bredd och variation, och barnen skulle tas med i verksamheten som onekligen tycktes ha förlorat något av den ursprungliga ungdomligheten. ÅSMF kom att genomföra en lång rad projekt som livfullt presentras i bokens andra del - musikläger för barn, konsertprojekt med Sås & Kopp, gemensamma julkonserter, gospelworkshop och afrikanskarytmer för att nämna några!
Också ÅSMF uppmärksammar märkespersoner, delar ut förtjänstmärken och har medlemmar som mottagit utmärkelser. Detta kan du läsa om i bokens tredje del, Kort om gott.
Sångfesterna utgör ett digert kapitel också under det sistlidna kvartsseklet. Läs mer om dem i bokens fjärde del, Sångfesterna!
Hundraårsjubileet till ära får förbundets samtliga ensembler presentera sig i ord och bild, detta i historikens femte del. Kören Argentum, som startade som ett förbundets projekt, har i och med det en särställning; den presenterar sig i bokens del två!
Mot slutet av historiken kommer vi in på den oväntade vändningen i allas vår närhistoria – coronakrisen. Hur ensemblerna på var sitt håll tacklade krisen kan du läsa om i historikens sjätte och nästsista del.
Den sjunde och sista delen knyter an till den första, knyter ihop trådarna, reflekterar över nuläget inom det åboländska musiklivet och blickar framåt: med öppenhet för nya idéer och önskningar från fältet går förbundet in i sitt andra århundrade.
Historikredaktionen var mån om att göra en läsvänlig, vacker bok som känns bra att se på och hålla i händerna. Du är välkommen att ta reda på hur vi lyckats med det!
